Etikett: ebok

Kategorier
e-reader education informationsteknologi media skola utbildning

Sammanställt

Bokomslag
Bokomslag

Jag har gjort en bok som består av totalt 226 blogginlägg om lärande på nätet, framförallt i högre utbildning, vilka tillkommit under min tid som universitetslektor vid Göteborgs universitet (och några efter avslutad tjänstgöring). Det sista inlägget – bokens första kapitel – tillkom i augusti 2015.

 
Jag skrev mitt första inlägg i september 2010, inspirerad av tänkare som Stephen Downes, George Siemens och Dave Cormier som alla verkade för öppna läranderesurser som kan delas och bli av stort värde för eget lärande men också för mer formaliserad undervisning. Att regelbundet skriva blogginlägg med Creative Commonslicens blev därför mitt sätt att försöka ge tillbaka något av alla de resurser som jag kunnat dra nytta av såväl personligen som i mitt arbete med studenter i mina nätkurser.

 
Inom akademin är (eller var) det inte alldeles självklart att man vare sig skriver för nätet själv eller använder material från nätet som kursmaterial. Akademikers skrivande brukar i allmänhet vara mer inriktat på karriär genom publicering i väl ansedda tidskrifter medan kurslitteratur oftast består av böcker och artiklar som är bestämda långt i förväg.

 
Fastställda litteraturlistor gör emellertid att sådana områden som utvecklas snabbt (t.ex. om lärande på nätet) lätt blir föråldrade. Detta utesluter dock inte att alltjämt kan finnas publicerad litteratur som är relevant under en längre tid. En annan fördel – för de studerande främst – är att material som kan hämtas hem från nätet är helt kostnadsfritt.

 
Nu är det förstås inte så att man kan använda vadsomhelst som kurslitteratur. När det gäller ”traditionellt” publicerad litteratur, behöver varken lärare eller studenter bekymra sig så mycket om innehållets kvalitet. Det som är publicerat på vanligt sätt har med största sannolikhet både kvalitetsgranskats och reviderats åtskilliga gånger; detta gäller också artiklar som man kan ladda ner via sitt bibliotek eller från webbplatser som erbjuder granskade artiklar helt fritt.

 
Lite annorlunda förhålller det sig då med sådant material som inte är traditionellt ”akademiskt” och då tänker jag på video och andra webbdokument. I sådana fall är det nödvändigt att den som är kursledare och kunnig inom ett område antingen själv väljer materialet och/eller deltar i diskussion kring det som studenter hämtar hem. Generellt gäller att om man är kunnig inom ett område kan man med stor sannolikhet avgöra materialets kvalitet. Omvänt gäller då att man bör vara mycket försiktig inom områden där man är okunnig och med fördel hålla sig till mer etablerade källor.

 
Utifrån den ståndpunkt jag presenterat ovan har jag nästan uteslutande använt material som fritt kan hämtas hem från nätet i mina kurser och jag har även betraktat åtskilliga av de inlägg som jag nu samlat i den här boken som en sorts framväxande kurslitteratur i avsikt att inspirera de studerande både till att skriva själv och till att fortsätta sitt lärande efter kursen.

 
Att blogginläggen om lärande på nätet glesnade och upphörde i augusti 2015 innebär inte att jag slutat intressera mig för ämnet. Jag följer alltjämt mina ”spanare” på nätet men det känns inte riktigt lika angeläget att lägga mycket tid på att skriva om detta när man inte undervisar regelbundet. Numera håller jag igång en mer generell blogg där man kan skriva om ”lite av varje”.

 

Boken kan hämtas från: www.alejon.se/books/blog-summary.epub

(eller från fliken ”Mina e-böcker” på den är webbplatsen)

 

Lars-Erik Jonsson
2016

Kategorier
e-reader education skola

Tala i text

omslagJag har gjort en sorts klippbok där jag har samlat inlägg från en nätkurs på högskolenivå.

I mina nätkurser sedan millenieskiftet har jag skrivit ”kilometervis” med text i diskussionsforumen. Dokument kan man ibland återanvända i kommande kurser med smärre revideringar men själva diskussionsinläggen, där det sannolikt kan ha funnits ett eller annat ”guldkorn” under åren, går i allmänhet förlorade framförallt för att det är en tidsödande process att återvinna det omfattande materialet men också för att det har varit svårt att bestämma sig för ett hanterbart format.

Under min senaste nätkurs bestämde jag mig för att verkligen försöka utvinna något av allt det som ”sagts” i text under en termin och jag valde att hämta detta med hjälp av ett tillägg i Firefox kallat GrabMyBooks, vilket konverterar inläggen till formatet EPUB som är det mest generella e-boksformatet. De olika delarna har sedan vidare redigerats något i e-bokeditorn Sigil (kan hämtas gratis på nätet).

I del I – Att befinna sig i flödet – vill jag visa att det sker ett kontinuerligt flöde på nätet av ny kunskap inom det specifika område som kursen behandlar och jag tipsar därför deltagarna om värdefulla webbdokument som jag antingen hittat själv eller fått via mina kontakter. Den didaktiska tanken med detta är att man måste bygga upp ett nätverk av relevanta kontakter – ’spanare’ – som ser mer än vad man själv kan se. Hela tiden strömmar ny information in och man inser gradvis (och ofta motvilligt) att man inte kan ta del av allt. Man måste också vänja sig vid att själv ta ställning till relevansen av informationsflödet, en speciellt viktigt förmåga när man inte längre går på kurs.

I del II – Vi pratar på – har jag samlat inlägg som jag själv har gjort i de nätburna diskussionerna. Av förklarliga skäl förekommer enbart mina inlägg, inte för att de skulle vara viktigare utan helt enkelt för att man inte publicerar andras texter utan lov.

Läsaren kan möjligen tycka att diskussionerna ibland rör ämnen som rimligen inte hör till själva kursinnehållet. Med många års erfarenhet av nätkurser – ända sedan millennieskiftet – hävdar jag att ett visst mått av ”skitprat” är nödvändigt för att lösa upp deltagares ovana, motstånd eller rädsla att kommunicera i skrift där andra kursdeltagare ska läsa vad man själv har skrivit. Det är inte alls ovanligt att även högskoleutbildade deltagare oroar sig för att inte kunna ”forumlera sig” på ett bra sätt eller att skriva något som verkar dumt.

Jag har därför valt att försöka bli en rollmodell och inte enbart visa upp ”min oerhörda beläsenhet” utan att också tala om vardagliga händelser och annat med relevans för vårt kursarbete. Själva boken är ett omfattande dokument som kan laddas ner från:

http://alejon.se/books/tala-i-text.epub

Boken publiceras under Creative Commons, Erkännade, Dela-lika, Icke-kommersiell (BY, SA, NC)

Kategorier
e-reader fritid

Sommarläsning

Sommaren har av olika skäl – trots vackert väder – inneburit en hel del läsande. Jag har redan tidigare beskrivit hur förtjust jag är i min läsplatta (en s.k. e-book reader, alltså inte en surfplatta) då den ger möjligheter att läsa i starkt solsken till skillnad från surfplattan som gärna blir svårläst i starkt solsken. Dessutom har ju plattan blank skärm och man kan undra vem som kom på den idiotiska idén att göra dator- och surfplatteskärmar blanka. Men det var inte alls detta som inlägget skulle handla om utan snarare om läsning av e-böcker generellt och några specifika böcker i synnerhet.

ebook by teclasorg, on Flickr
Creative Commons Attribution 2.0 Generic License  by  teclasorg 

Personligen tror jag att e-böcker (generellt) är något som kommer att bli alltmera vanligt då det ju är själva innehållet vi vill åt och inte främst den fysiska artefakten bok. Nu tror jag mig genast höra en rad invändningar mot detta som t.ex. ”det finns inget som går upp mot att öppna en ny bok”, ”ett hem utan böcker är ett fattigt hem” eller helt enkelt ”boken är det mest flexibla sättet att presentera det som någon skrivit”. Jo, jag kan i och för sig både förstå och hålla med om detta men vi kan också jämföra med musik som numera strömmas via nätet snarare än säljs som fysiska artefakter på skiva. En gång har även jag med vördnad tagit ut vinylskivan ur dess vackra omslag och själva skivan med dess omslag har liksom närmat sig den musik den faktiskt representerar i värde; det kan helt enkelt vara en härlig känsla att både äga och känna på såväl böcker som skivor.

Egentligen tror jag att vi i många fler tillfällen förförs av själva ”prylen” än vad den är till för att göra. Själv har jag alltid varit svag för kameror även om jag vet att kameran bara innebär en liten del av fotograferandet.  Det är inte kameran som gör fotografen eller fotot. Ett av de främsta exemplen på förförelse är väl bilar. Tänk vad vi laddar den fysiska artefakten bil med betydelser! Tänk så många självsäkra gubbar det fanns på landet där jag växte upp som talade om ”japansk skit” till skillnad från den svenska kvalitet som antogs finnas hos SAAB och Volvo. Tänk också hur många idag drömmer om prestigebilar som BMW, Audi och Mercedes när det nog egentligen skulle varit väl så fördelaktigt ur en rad synvinklar att köpa en Ford, Volvo eller varför inte en ”japan”. Nog är det något med själva den fysiska manifestationen som lockar? Kanske det dubiösa uttrycket ”körglädje”?

Eboken har däremot ingen fysisk manifestation utan här talar författaren mer direkt till oss ungefär som strömmad musik. Musikbranschen verkar också ha fattat att om man skall sälja stora volymer måste priset ner; detta gäller också appar som vi köper till våra telefoner och surfplattor. Bokbranschen däremot verkar inte ha hängt med här. Jag vill faktiskt inte betala drygt 150 kr för en ebok! Jo, om jag fick betala direkt till författaren kan jag mycket väl tänka mig att det kunde kännas rimligt att ersätta författaren för ett långvarigt arbete. Som det är nu antar jag att författaren enbart får en bråkdel av den nämnda summan.

Jag registrerade mig tidigare i sommar på en sajt som säljer böcker och därefter bombarderas jag – om inte dagligen så i alla fall flera gånger i veckan – med erbjudanden om köp. Böcker som jag skulle vilja läsa brukar alltjämt kosta ca 159 kr och såna kommer jag inte att köpa. Vid några tillfällen har det presenterats böcker för 19 kr men inte vill jag köpa böcker om ”5:1-diet” eller vad det kan vara. Jag har däremot köpt en bok av deckarförfattaren Arne Dahl för 33 kr. Jag tror att ca 30 kr är vad jag kan tänka mig att betala.

ebooks by fishbrain.randy@sbcglobal.net, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License by fishbrain.randy@sbcglobal.net

Men det fantastiska är att man alls inte behöver betala utan att vi i vårt land alljämt (kanske innan det privatiseras?) kan låna på bibliotek helt gratis – åtminstone för låntagaren själv. Med bibliotekskort kan man logga in på sitt bibliotek och hämta hem en bok efter eget val. Min läsplatta kan inte koppla upp till biblioteket direkt (men däremot till en kommersiell sajt) men min dator och surfplatta kan på några sekunder hämta hem en bok.

För mig har det alltid varit viktigt att undanröja de rent fysiska hindren för bokläsning; jag är egentligen intresserad av att läsa men jag tycker inte om att behöva vänta eller leta efter en bok (inte betala heller!). Jag vill läsa när jag är inspirerad och det finns en risk att det kommer sådant emellan som förtar inspirationen om det dröjer. Ett exempel på hur det kan gå till är mitt senaste lån Fjärilseffekten. Jag hade faktiskt gått till sängs för kvällen men då jag hade läst ut min senaste bok loggade jag in på biblioteket med min surfplatta och sökte bland eboksbeståndet. Jag lånade Karin Alvtegens Fjärilseffekten och det var egentligen den jag hade tänkt berätta om i det här inlägget. Men det får bli en annan gång.

Jag har också noterat att det faktiskt går mycket fortare att läsa på min ebokläsare än i en bok. Som gammal pedagog vet jag förståst att läsning inte i första hand är något tekniskt och att man inte kan läsa fortare än man fattar men det är något annat med det tekniska, nämligen själva handhavandet av artefakten som underlättas. I min ebokläsare, som är fjäderlätt dessutom, trycker jag bara på en knapp och nästa sida kommer upp. Dessutom ”vet” läsaren var jag slutade senast och jag behöver bara sätta igång den från viloläget och så är jag igång. En bonus är också att den finns inbyggd ordlista på engelska. Jag behöver knappast heller bekymra mig om laddningen då läsaren fungerar hela veckan (eller flera).

Den senaste månaden har jag därför läst Sven-Eric Liedmans Livstid, Arne Dahls Hela havet stormar (köpt!), George Orwells 1984, Ferdinand von Schirachs Fallet Collini och Karin Alvtegens Fjärilseffekten. Jag tror inte att jag hade läst dessa om jag skulle köpt eller behövt leta någon annanstans.