Kategorier
arbetsmarknad ekonomi samhälle skola

Leg. lärare

En klapp på axeln by Johnny Söderbergs nya, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License  by  Johnny Söderbergs nya 

Professorn i vårdvetenskap Maria Nyström för ett intressant resonemang om yrkeslegitimation Borås Tidning (24 april 2014) http://www.bt.se/ledare/kronikorer/nystrom-se-upp-om-legitimationen-blir-en-statushojare%284257494%29.gm där hon ifrågasätter föreställningen om lärarlegitimation som statushöjare för lärarkåren.

Nyström tar avstamp i ett resonemang om att legitimation oftast gynnat yrken som redan har hög status framförallt de som innehas av män. Legitimation för kvinnoyrken t.ex. sjuksköterskor innebär alls inte samma statushöjning. Detta borde nog leda till en viss oro när det gäller lärarlegitimation då läraryrket också är kvinnodominerat och (följaktligen?) inte har påfallande hög status i samhället.

En yrkeslegitimation, generellt, innebär att den legitimerade står under samhällets insyn och tillsyn och kan ställas till svars för felaktigheter. I värsta fall kan den legitimerade fråntas sin legitimation om det bedöms att vederbörande utövar sitt yrke bristfälligt. När det gäller läkare och kanske vården generellt, finns sannolikt en viss erfarenhet av att bedöma kvaliteten i yrkesutövningen. Men när det gäller lärare, rör man sig sannolikt i mer obanad terräng.

Jag kan nog föreställa mig att det inte är något större problem om det rör sig om uppenbara missförhållanden eller bisarra lärarbeteenden, men kan man ställa lärare till svars om elever inte blir godkända? Skulle man kunna säga att en lärare undervisar så dåligt att denne borde bli av med sin legitimation? Om det kommer till påtryckningar från olika intressegrupperingar (t.ex. föräldrar, föräldraföreningar), kan det då leda till en indragen legitimation ifall intressgrupperna hävdar en viss ståndpunkt som går stick i stäv med lärarens pedagogiska kunnande. Nyström funderar på om det inte rentav kan vara en fördel för lärare att inte vara legitimerade om detta enbart medför ett delegerat ansvar som man dessutom kan ställas till svars för.

Nyström avslutar inlägget med att om legitimationen skall bli en statushöjare för lärarkåren måste den innebära professionellt ansvar, självständighet och beslutsrätt. Och självfallet – den främsta statushöjaren – en högre lön! Om inte det ökade ansvaret åtföljs av större självständighet och högre lön, blir det liksom en ”klapp på axeln” som inte kostar något.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.