Kategorier
politik samhälle

Bara ord!

Det finns de som skiljer på ord och handling, ibland uttryckt som att ”gå från ord till handling” eller ”det är bara prat”. Implicit i dessa uttryck ligger att pratet är en sak och handlingen en annan; ofta finns också en underton som antyder att handlingen är något viktigt medan pratet är något av mindre värde.

Sad child by Lejon2008, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License  by  Lejon2008 

Nu tror jag inte att pratet eller orden är av sådant sekundärt värde utan man skulle nog kunna hävda att uttalade ord kan ha drastiska konsekvenser; krigsförklaringar, politiska idéer handlingsplaner, visioner och andra verbala aktiviteter. Nog kan sådana ord och idéer åstadkomma mer omfattande förändringar än när någon eller några tar sig före att gå ”från ord till handling”. Vi behöver bara tänka på hur den nuvarande regeringen har skapat ett segregerat skolsystem genom att låta de som har möjlighet och speciella ambitioner välja bort sådant man inte uppskattar.

Men ännu mer subtilt än ett uttalat syfte att omdana samhället i en viss riktning är kanske hur de ord och begrepp vi använder präglar vårt tänkande så att vi betraktar vissa saker som sakernas naturliga tillstånd. Ett exempel på detta fick jag när den kloke tidigare kulturministern Göransson gjorde oss uppmärksamma på att vi numera framförallt är ”skattebetalare” istället för medborgare. Var och en har ju lätt sända en tanke till den egna plånboken (”vi har fått mer i plånboken”) och jämföra detta med bilden av ”skattmasen som vill ta våra pengar” eller lösningar ”där alla skall tvingas in i samma mall” och där vi inte har ”valfrihet”. Självklart vill vi ha mer pengar och självklart vill vi inte tvingas i något som ”staten” har bestämt.

Nu skall jag inte driva denna polemik längre för det var ju orden generellt jag skulle skriva om. Jag tog alltså mitt avstamp i hur uttrycket ”skattebetalarna” får oss att fokusera på plånboken snarare än samhällservice men på ett mera begreppsligt plan är det intressant att förstå hur de ord som vi naturligt använder får oss att se världen på ett speciellt sätt.

Ta som exempel veckan och dagarna; det är i princip omöjligt att tänka sig att tiden inte är indelad i veckor eller att en viss dag är torsdag. Det är likadant med året. Vi har konstruerat begrepp där vi beskriver hur tiden är indelad och när vi en gång har gjort detta är det omöjligt att tänka sig att det inte är fullständigt naturligt att det är så.

De flesta av oss har sannolikt vid något tillfälle somnat på annan tid än då man normalt sover och sedan vaknat utan att veta vilken dag det är eller vilken tid på dygnet det är. Det är en mycket obehaglig känsla där man lägger stor energi på att så snabbt som möjligt placera in sig i det tidsmässiga nätverket igen. Jag vill knappast ens tänka på minnesförluster eller situationer där man medvetet berövas tidsuppfattning.

Jag skall sluta med ett mycket konkret exempel som anknyter till den bild jag infogat längre upp i denna text. Skulpturen av flickan som lutar sig mot väggen har alltid väckt känslor hos mig; jag vill gå fram och trösta henne. Någon har säkert varit dum mot den lilla varelsen som står där med sina smala ben, risiga hår och stora fötter. Jag skulle vilja ”tala allvar” med den som har gjort henne så ledsen. Så upptäckte jag häromdagen en skylt som jag inte sett förut, alltså ord. Texten löd: Lek eller allvar?

Denna skylt omstrukturerade totalt mina föreställningar om den lilla flickan; hon kanske inte alls är ledsen utan står och räknar till hundra medan kamraterna gömmer sig?

Kom sedan inte och säg att ord inte förändrar!

Creative Commons License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License

2 svar på ”Bara ord!”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.