Myter om asylsökande

11809570955_92f94ec0ec_z
Enkätsvar presenterat som staplar

Jag läste för ett tag sen om en studie där asylsökande har svarat på en enkät och besvarat intervjufrågor. Inalles 456 personer som sökt asyl i Sverige deltog i studien. Studien slår hål på en del myter som vi nog bär på lite var och en.

Ja, vad tror vi sådär i allmänhet om asylsökande om vi inte försöker säga det som vi tror vi bör säga? Självfallet tror nog de flesta av oss att människor kommer hit för att de verkligen behöver. Men – och jag kan nog inte svära mig fri själv – vi har säkert tänkt tanken att de kommer hit för att det är ett bra land eller i klartext: för att de vill åt våra bidrag. Jag skulle vilja träffa den person som aldrig tänkt det senare. Mot den bakgrunden blir studiens resultat kanske lite överraskande.

Frågorna till de asylsökande handlade om var de vill leva i framtiden, om arbete, om studier och familj. De flesta svarar att de vill komma till Sverige för att vi har haft fred länge och för att det är ett bra land för barn att växa upp i. Hela 87% anger att de inte känner till vilken typ av ekonomiskt bistånd de har rätt till om de får uppehållstillstånd i Sverige. Detta är ju intressant eftersom vi ofta hör (och kanske tänker) att de kommer hit för att det är generösa bidrag.

Studien visar också att det finns en stark ambition att ta sig in i samhället, lära svenska och skaffa jobb. Tre av fyra har också gjort en plan för hur de ska få jobb. Många har planer på att starta egna företag.

Många är dock besvikna för att det tar så lång tid att få besked om uppehållstillstånd. Tråkigt nog upplever 3 % att de blivit illa behandlade på asylboenden och 20% uppger att de ustatts för rasism i vardagen. Många vill också ha psykologisk hjälp men inte för att tala om gamla trauman utan om situationen i Sverige.

Studien gjordes av Sweden Research som har gjort studier åt myndigheter och kommmuner. Reportaget fanns i Fria tidningen den 4 november, skrivet av Eva Olsson.

Fotolänk: ”How would you rate your overall experien” (CC BY 2.0) by Elijah

Skämmas

Shame by PinkMoose, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License   by  PinkMoose 

 

 

Mot slutet av fredagens bastubad läser jag ett inlägg av Birger Schlaug som får tempen i bastun att stiga utöver de 90 grader den haft den senaste timmen, stiga bildligt alltså.

I ett inlägg med titeln Profitörerna vill Schlaug avslöja ”kapitalismens råa kärna”. Han skriver att självaste Adam Smith menade att för att kapitalismen ska fungera är det nödvändigt att kunna skämmas. Den förmågan har numera gått förlorad.

Den verserade och välklädda Kapitalismen tar – utan att skämmas – 1940 kr (en del tar ännu mer) per dygn för en flyktingsäng i ett rum tillsamman med andra. Detta gör åttatusen per rum och dygn; 2,8 miljoner på ett år. Som jämförelse samlade hela Sverige ihop 43 miljoner vid en gala nyligen. Detta räcker knappt till 15 rum under ett år med sådana priser.

Som jämförelse kan jag nämna att dygnspriset per person för en flyktingsäng i ett rum tillsammans med 4-5 andra är högre än vad vi nyss betalade för ett dubbelrum i Stockholm med centralast möjliga läge. Då hade vi ändå valt varandras sällskap hustrun och jag.

Efterfrågan på flyktingboende är just nu hög; moralen är obefintlig. I vanliga fall ondgör sig Kapitalet över höga skatter men nu verkar det vara locket på, skriver Schlaug. Adam Smith hade fördömt dessa företag.

(Fritt efter: Birger Schlaug i Fria Tidningen, fredagen den 9 oktober 2015: http://www.friatidningen.se/artikel/119513)