Kategorier
litteratur

Omläsningen

Jag har läst om Pirsigs Zen och konsten att sköta en motorcykel. Första gången jag läste den (försökte) var någon gång under tidigt 80-tal eftersom den var ”något man skulle läsa”. Jag är osäker om ifall jag orkade igenom den och om jag hade så mycket utbyte av den.

bokomslag
Bokomslag

Den senaste läsningen har emellertid gjort stort intryck. För den som till äventyrs inte läst är det en filosofisk betraktelse över vårt västerländska tänkande inbäddat i en motorcykelresa över den nordamerikanska kontinenten där huvudpersonen ”föreläser” om och problematiserar det dualistiska förhållande till rationalitet och känsla. Kvalitet blir det som både förenar dessa båda begrepp. Bättre än så här förmår jag nog inte att med pekfingret på mobilen göra Pirsig rättvisa (texten skrevs ursprungligen som ett inlägg på mobilen).

Kategorier
politik språk

Se med ord

Jag läser Heinös krönika i BT (19 juli). Att populism handlar om en föreställning om ”folket” mot ”eliten” är väl inget som överraskar men likväl är begreppsliggörande oerhört kraftfullt. Likaså kraftfullt blir påståendet att populismen är reaktiv, vilket belyser och förklarar en rad förhållanden (den reagerar mot någonting men utan ideologiska grundvalar; gäller att vara emot bara).

Redan Linné lär ha sagt om olika växter att det man inte har några begrepp och benämningar för kan man inte tala om. Ja, det är t.o.m. så att man inte ser det alls. (Man kan ju ta ”gräs” som exempel; när vi inte kan särskilja de olika arterna, blir det bara gräs).

https://www.bt.se/ledare/nar-hogerpopulism-blev-det-normala-73a1f52f

Kategorier
utbildning

Formellt eller informellt?

Enligt mitt sätt att tänka är formellt lärande resultatet (i bästa fall) av en planerad pedagogisk verksamhet där man på olika sätt kan avgöra/mäta om lärande skett. Man skulle också kunna säga att man vill mäta om objektet för den pedagogiska verksamheten HAR något som ”hen” inte hade innan. Jag tror också att det formella lärandet i huvudsak är instrumentellt eller opersonligt.

Informellt lärande förstår jag som sådant man ”lär sig” framförallt av egenintresse och erfarenhet och som inte nödvändigtvis kräver didaktisk verksamhet. Informellt lärande är personligt och ”snårigt”. Resultatet blir även här att man HAR något – ovisst vad – ofta svårmätbart men framförallt att man BLIR någon d.v.s att man förändras i någon mening.

Båda sorternas lärande är förstås viktigt; vissa saker kan man bara tillägna sig genom formell undervisning men det omvända gäller nog också att somligt (kanske det mesta) lär man informellt genom faktiska erfarenheter, försök och misslyckanden.

Kategorier
filosofi skola utbildning

Om alternativa fakta

Jag har läst Åsa Wikforss bok Alternativa fakta. Här finns en hel del tänkvärt om hur vi kan och bör förhålla oss till sanningen. Men jag blir väldigt konfunderad när hon ger sig på skolans förhållande till kunskap i allmänhet. Här går inte ens min tidigare kollega professor Säljö fri från kritik efter långa citat ur det han publicerat. En som däremot vunnit Wikforss gunst är pedagogikprofessor Linderoth, även han en tidigare kollega.

Hans bok Lärarens återkomst (se länkade avsnitt nederst) och hans kritik mot konstruktivistisk undervisning blir för Wikforss en sorts korrektiv mot de ”ideologier” som, hon menar, fått svenska lärare att se kunskap och fakta som något relativt och perspektivberoende. Även om jag kan hålla med henne om somligt, blir jag ändå tveksam när hon med självklarhet dömer ut de pedagoger och forskare som jag ägnat många år av min yrkesbana åt att studera och försöka förstå.

Självklart får man kritisera och argumentera emot men jag tycker nog att hon trampar in på ett område där hon inte har expertis, något som hon dessutom kritiserar andra för att göra när hon anser att de uttalar sig alltför lättsinnigt om filosofi.

Numera är jag ju avkopplad från diskussionen i Akademin men jag skulle bra gärna vilja höra någon ta upp diskussionen och bemöta Wikforss.

Kategorier
friluftsliv paddling

Slussen

Jag kan berätta en liten anekdot från ”forntiden” 1975:

kanot i sluss
Slussning

Min fru och jag slussade i Dalslands kanal med canadensare. Vid ett tillfälle – vi slussade neråt – upptäckte vi att canadensaren började luta framåt allt mer när vattnet sjönk. Det visade sig att slusskammaren hade en sorts utbyggnad som kom ovanför ytan när vattnet sjönk. Vår canadensare hade råkat hamna ovanpå detta ”trappsteg” och det var därför som den lutade allt mer framåt.

Vi hann nog aldrig bli rädda just då och jag som satt bak knyckte till med höften så att aktern plumsade ner till vattenytan igen.

Efteråt var vi lite skakade när vi tänkte på hur det kunnat sluta.

Kategorier
fritid kultur musik

Minnesvärd konsert

tidningsbild över konsertarena

Vi råkade hitta en gammal GT från söndag den 10 juni 1984 där den konsert som vi avnjöt dagen innan recenserades. Dylan hyllas förstås till skyarna av recensenten Maria Holmin. Däremot är hon mindre förtjust i Santana som också spelade. Santana har haft fräckheten att spela jazz. Malplacerat konstaterar hon. Santanas musiker briljerar med sin skicklighet.

”Den är bedövande, men bedövande i negativ bemärkelse blev också musiken; en kompakt ljudvägg man till slut inte orkade reagera på. Dessutom var det helt onödigt med två sångare.”

Det står givetvis recensenten fritt att tycka. Jag tyckte inte alls så! Jag älskade Carlos Santanas glödande gitarr och hans fantastiska rytmsektion. Jadå, Dylan var väl också bra.

För övrigt levde Olof Palme på den tiden och nynazister skämde ut sig redan då genom störa ett arbetarspel i Haga.

Kategorier
hantverk hem

Oförlåtligt!

Låt oss ta det från början. Tvättmaskinen stoppade och uppvisade en sån där felkod som först måste tolkas med hjälp av manual. Inte oväntat var det stopp i pumpen, ett problem där man har en viss kunskap om vilka åtgärder som krävs. Här satt mycket riktigt en del främmande föremål som enkelt kunde avlägsnas. Hustrun drog igång maskineriet igen. De halvtvättade persedlarna fick gå ett varv till. Någon timme senare möttes jag av ett nytt nödrop.

Stopp igen!

Proceduren upprepades; tömning och demontering av pumpen. Lika rent där som när jag skruvade ihop senast. Felet måste finnas någon annan stans. Avlopps- (utlopps?)slangen måste det vara. Mycket riktigt, när jag lossat den från avlopps(!)systemet fann jag den igensatt av främmande föremål. Plockade bort dessa och blåste i den så att vattnet sprutade ut från den demonterade pumpen. Gott så! Fri väg. Nu närmar vi oss det oförlåtliga!

Alla vet att utgående vatten inte har mer tryck än att det kan ledas genom plastdetaljer. Jag monterar nu tillbaka slangen i avloppssystemet men får lite svårt att få kraft i nyporna inne vid väggen och tar – försiktigt tycker jag – min stora polygriptång, som jag tidigare lossat muttern med och drar några varv.

Pang, där går muttern i två delar!

Jag vet ju att sådana muttrar i plastmaterial alltid måste skruvas med handkraft enbart. Nu hade jag förmodligen fixat problemet med tvättmaskinen men samtidigt skapat mig ett nytt. Jag hade alltså klantat till det och skadat en mutter i plastmaterial efter att ha avhjälpt (visste jag inte då) ett dubbelstopp i tvättmaskinens vattentömning.

Min första tanke var hasta till antingen Jula eller Biltema, båda kan behändigt behändigt nås inom en kvart med bil. Nu hade jag dessvärre redan avsmakat en av mina hembryggda öl, vilket inte alls är ovanligt på fredag eftermiddag. Alkoholhalten är något oklar och dessutom var bilen tillfälligt vid den lokala livsmedelsbutiken. Min räddning blev då det lim, även kallat ”duttlim” (Biltemas Superglue) som jag lärde känna under mitt kajakbygge hos Petrus i Tranås.

Den misshandlade muttern hade lyckligtvis gått sönder ”på längden” (ungefär som en burk med lock). Snabbt limmade jag brottytorna och klämde till; några handskar hann jag inte få på så en del skinn limmades nog fast på muttern. Nu finns det ytterligare en komponent till detta lim, en activator, som man kan spreja på så att limmet härdar ögonblickligen. För säkerhets skull ”kapslade” jag in hela mutterns utsida med lim och sprejade på activatorn.

Efter ett tag putsade jag bort lite hårt lim med en avbitartång. Sen satte jag muttern på plats och drog, oändligt försiktigt. Med handkraft! Lite till, lite till…

Maskinen kördes sedan igång igen och fick arbeta under upprepade observationer. Inte en droppe läckage!

Kategorier
ekonomi kapitalism politik samhälle

Marknadslösningen

Här kommmer ett citat ur Per Molanders Condorcets misstag:

Om man konsekvent strävar efter den mest marknadsnära lösning som är möjlig för en viss verksamhet, kan man tänka sig följande stegvisa resonemang. Man börjar (min fetstil) med att ifrågasätta motiven för ett offentligt åtagande över huvud taget. Om man kan hävda att de är svaga, kan verksamheten privatiseras eller åtminstone bolagiseras och därmed bli mer affärsmässig. Om det offentliga ansvaret inte kan ifrågasättas, blir nästa steg (min fetstil) att undersöka om det går att röra sig i riktning mot halvprivata lösningar, ökad privatisering eller privat produktion. Om det finns goda argument för att också produktionen i huvudsak bör skötas i offentlig regi, kan man då undersöka möjligheten att kontraktera ut (min fetstil) så stora delar av verksamheten som möjligt via offentlig upphandling.

De delar som ligger kvar i offentlig regi och egen produktion kan koloniseras begreppsligt (min fetstil) genom att man då mångt möjligt tillämpar termer och styrmetoder inlånade från den privata sektorn – kundperspektiv, varumärke, interndebitering, benchmarking, konkurrens. Sådana inlån av begrepp. Sådana inlån av begrepp är nu etablerade över hela den offentliga sektorn. I de delar som ligger kvar i offentlig produktion kan man åstadkomma ytterligare förändringar inifrån genom att rekrytera personer (min fetstil) till ledande positioner från den privata sektorn.

Detta är NPM.

Kategorier
ekonomi samhälle trafik

Gasa på!

Bilhandeln gasar på som vanligt. Inget miljötänk där minsann. Här gäller gasen i botten, höga CO²-utsläpp och bränsleförbrukning långt över litern. Men nackhåret fladdrar skönt och då får man inte bry sig om de där ”miljömupparna”. Det är i alla fall så jag tolkar budskapet.

Kategorier
politik samhälle

Hålla samhället i jämvikt

Jag har helt nyligen läst klart två böcker av Per Molander, Ojämlikhetens anatomi och Condorcets misstag – Hoten mot staten och demokratin. Det är naturligtvis omöjligt att göra böckerna rättvisa i ett kort inlägg men jag ska nämna några punkter som jag ser som centrala. (Se också: https://www.alejon.se/ojamlikhet-uppstar/)

Ojämlikhet uppstår alltid om den inte korrigeras. Molander jämför samhället med ett instabilt system som hela tiden måste få feedback för att hållas på rätt kurs. Utan styrning förloras jämvikten. De politiska implikationerna av detta förstår var och en. Konflikten kommer att stå mellan dem som vill hålla ojämlikheten i schack och mellan dem som menar att vi ska låta ”systemet” sköta sig självt.

Den andra boken Condorcets misstag är en fantastisk genomlysning av samhällsfunktionerna med avstamp i upplysningsmannen Condorcet under senare delen av 1700-talet. Condorcets stora intresse var utbildning. Hans stora misstag – dessvärre – var den tilltro han hade till de upplysta människornas sätt att ordna samhällslivet. Utvecklingen fram till idag har visat att även om vi har stora kunskaper så räcker inte detta för att skapa demokratiska och jämlika samhällen. Det krävs något mer. Molanders svar är att vi behöver staten för att skapa ett fungerande samhälle. Vi måste återupprätta staten som är under attack, menar Molander.

Det är naturligt att den främsta kritiken riktas högerut – mot dem som vill minska statens inflytande – men den, som jag uppfattar det, hårdaste kritiken riktas mot dem som har abdikerat från sitt ansvar:

”Populismens framväxt i de västliga demokratierna bör sammanfattningsvis inte förvåna. Vad som kan väcka förundran är de socialdemokratiska partiledngarnas passivitet och i vissa fall aktiva medverkan i processen. Förklaringen synes vara en kombination av naivt oförstånd, likgiltighet och i vissa fall prioritering av den egna livskarriären”

Jag rekommenderar båda böckerna till läsning för den som vill få perspektiv på det som sker med samhällets offentliga funktioner.

(Hittade ett dokument där en annan person funderat kring ojämlikhetens anatomi:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:775902/FULLTEXT01.pdf)